Så länge det bott människor, som odlat säd i Piggaboda har man gått till kvarnen för att mala mjöl. Vattendraget gav kraften som fick de enkla stenarna att gå runt. Från början hade varje gård sina egna stenar men så småningom enades man om att bygga en gemensam kvarn som också innehöll en såg. De äldsta skrifter som finns om kvarnen är från 1600-talet och redan då beskrevs den som en uråldrig kvarnplats.
Kvarnen var den första industrin som fanns i byn och här samlades folk från andra byar runt omkring. Folk kom ibland till fots med säcken på ryggen, eller åkande på en vagn dragen av kor eller senare med hästar eller också över sjön - i båt på sommaren och med kälke på isen under vintern. Ibland tog man även cykeln till hjälp. Det var fullt av liv och rörelse och i kvarnkammaren värmde man sig vid kaminen och berättade historier eller bara "sporde" vad som hänt i bygden. Kvarnkammaren fick också vid något tillfälle fungera som tillfällig bostad för de som blivit hemlösa.
Inne i kvarnen finns många minnen från en del av de människor som varit där. Namn och initialer finns skrivna, eller ristade överallt. Till och med i fönsterrutorna kan man utläsa namnteckningar.
Livet i och runt kvarnen fordrade mycket arbete men gav också utrymme för glädje. Närheten till vattnet var uppfriskande och berikande. Odlingsmarkerna var nästan obefintliga men på små täppor av kolonilotters storlek odlades potatis. Kon fick gå på bete i skogen, så mjölk och ost fick man. Ull till strumpor och vantar fick man av den folkilskna baggen. Julgris fanns alltid och hönsen, som utfodrades med det som sopades upp på kvarngolvet, gav ägg att äta och även till försäljning. En gång i veckan bakades det bröd i stenugnen. Det blev 12 stora kakor bröd varje gång. I skogen fanns det vilt och sjön är fiskrik så det blev trots allt ett ganska bra liv och mängder av roliga historier.
1998 påbörjades en genomgående renovering och upprustning av kvarnen, sågen och ladugården. Allt har återfått sin funktion så att det går att använda precis som förr i tiden. Verktygen som fortfarande används har tillverkats i en egen smedja.
Piggaboda kvarn är på nytt en mötesplats men nu är det miljön som lockar mer än behovet av att använda de industriella verksamheterna och kor och grisar har ersatts av får. Några gånger varje år maler den nuvarande mjölnaren, Christer mjöl i kvarnen. Ibland som en ren demonstration men det händer också att någon odlare hör av sig för att få sin egen råg eller vete mald i stenkvarnen. Men framför allt används mjölet i den blandning som ger det goda Piggabodabrödet, som återigen bakas i bygdens stenugnar av händiga kvinnor.
Utflyktsmål
Kvarnen är ett populärt utflyktsmål för olika grupper eller enskilda besökare. Det har ordnats allt från berättarkvällar, personalfester, födelsedagsfirande och rena studiebesök av skolklasser eller andra intresserade, till olika styrelsemöte. Kvarnen är också platsen för arrangemangen i samband med Fiskets Dag. I länsstyrelsens inventering över kvarnar och sågar i Kronobergs län ingår Piggaboda kvarn som en av de bykvarnar som är mest intressant därför att hela miljön fortfarande finns kvar.
Se www.g.lst.se
